Katten och stress

Har du tänkt på att katter, precis som vi, kan bli stressade? Det har du säkert! Men har du tänkt på varför de blir stressade och vad det är i deras liv som stressar dem? För det kanske inte är helt självklart för oss, med tanke på att vi inte är helt lika katter.

Vad är stress?

Stress är en term som beskriver komplexa kognitiva, emotionella och fysiologiska responser på olika stimuli, vilka kan vara både trevliga och mindre trevliga. Syftet med stressen är att katten ska kunna reagera på och hantera en specifik situation på ett lämpligt sätt.

Kan stress vara positivt?

Kortsiktigt är denna respons helt normal och till nytta för katten, med tanke på att stressen hjälper katten att hantera den givna situationen.

Vad gör stressen negativ?

Stress blir dock negativ om den blir långvarig, för kraftig eller inte hjälper katten att lösa situationen samt om stress-belastningen blir så hög att katten befarar att den inte klarar av att hantera stressen.

Dessa faktorer är också i hög grad individuella, vilket innebär att något som är stressande för en katt kan vara helt ok för en annan. Katter — precis som vi! — är individer.

Vad kan göra katten stressad?

Katten kan bli stressad om dess biologiska behov inte uppfylls och den t.ex. inte har tillgång till de resurser som den behöver eller att miljön där den lever inte är lämplig (se ”Din katts behov i hemmet och i sällskap av dig”).

Den vanligaste stressoren (stimuli som triggar stressen) är att kattens revir är hotat på något sätt och att det gör att katten känner sig otrygg. Detta kan vara:

  • Att katten måste lämna sitt revir och t.ex. åka till veterinären,
  • Att något nytt tas in i reviret eller något bekant försvinner,
  • Att en ny katt eller annat djur flyttar in,
  • Att någon nyckelresurs (mat, vatten, sovplatser, gömställen, klösplatser m.m.) försvinner eller hotas på något sätt,
  • Att kattens generella känsla av kontroll hotas m.m.

Tecken på stress

Tecken på stress kan ibland vara svåra att utröna då de inte är specifika just för stress utan mer för de negativa känslor som orsakat stressen och den händelse som orsakat de negativa känslorna.

Det kan vara t.ex.:

  • Spänd muskulatur pga. ångest eller rädsla,
  • Att försöka gömma sig eller komma undan det man är rädd för,
  • Saliverande eller att slicka sig om munnen,
  • Övertvätt av pälsen, så att man slickar bort päls i vissa områden,
  • Att klösa på dörrar för att försöka komma ut om man är frustrerad,
  • Att jama mycket m.m.

Inlärd hjälplöshet

Det allra värsta som kan hända om katten upplever negativa känslor under en lång period, går med kronisk stress, upplever att den inte kan göra något åt situationen och att den heller inte får någon hjälp, är att den hamnar i ett stadie av inlärd hjälplöshet. Det kallas också apati och beteendedepression och symtomen på detta är:

  • Att sova mer,
  • Vara håglös,
  • Ha minskad eller total förlust av aptiten,
  • Att sluta att tvätta sig,
  • Ha minskat intresse av interaktion.

Om katten skulle uppvisa dessa symtom är det viktigt att den blir undersökt av en veterinär då det utöver att vara symtom på inlärd hjälplöshet även kan vara tecken på fysisk sjukdom.

Hur påverkar långvarig stress katten?

Långvarig stress ger inte bara psykologiska symtom som ovan, utan kan också ge fysiska problem såsom förhöjt blodtryck, ökad andnings- och hjärtfrekvens, förhöjt blodsocker m.m. samt sjukdomar såsom:

  • Urinvägsproblem och Felin Idiopatisk Cystit, 
  • Infektiösa sjukdomar såsom respiratoriska sjukdomar orsakade av Felint Herpesvirus,
  • Gastrointestinala sjukdomar såsom IBS,
  • Endokrina sjukdomar såsom Hyperthyroidism och Diabetes Mellitus typ 2,
  • Psykogen Alopeci m.m.

Vad kan vi göra för att hjälpa katten?

Som sagts tidigare kan katten bli stressad av förändringar i dess hemmiljö eller om dess biologiska behov inte tillgodoses. Därför är det viktigt att fokusera på ”kattens fem pelare” (se ”Din katts behov i hemmet och i sällskap av dig”) och se till att varje katt i hemmet har:

  1. En säker plats, 
  2. Egna resurser, 
  3. Möjlighet till lek- och jaktbeteende, 
  4. Positiva och förutsägbara sociala interaktioner med människor i sin närhet,
  5. En miljö som tar hänsyn till kattens känsliga doftsinne.

Det är också viktigt att tänka sig för vid förändringar hemma, stora som till synes små. För det kan ju vara så att katten uppfattar saker och ting annorlunda mot hur vi upplever dem och att även ett nyförvärv av en mindre sak kan ändra dofterna i hemmet eller påverka någon annan av de fem pelarna ovan. Större förändringar såsom att byta ut möbler kan vara riktigt jobbigt för katten och medföra en del stress. Ett bra knep kan vara att fundera på att om motsvarande procent av ens värld förändrades, hur skulle man själv reagera?

Om vi t.ex. står inför att köpa en ny säng eller soffa kan vi därför låta katten få en vecka att vänja sig vid förändringen genom att ställa in den nya sängen/soffan i hemmet utan att ta ut den gamla. Det ger katten möjlighet att vänja sig vid det nya samtidigt som det gamla finns kvar under en kortare övergångsperiod. Det går också att installera en diffusor med feline doftferomoner i rummet med den nya möbeln och att stryka en trasa över kattens kinder, som du sedan stryker över den nya möbeln, för att sprida dess egna feromoner över den nya möbeln.

Boehringer Ingelheim Animal Health | Box 467 | 201 24 Malmö | Data Privacy